{"id":250,"date":"2017-03-03T14:22:30","date_gmt":"2017-03-03T14:22:30","guid":{"rendered":"http:\/\/riddezkonsultation.se\/wordpress\/?page_id=250"},"modified":"2024-12-12T11:36:03","modified_gmt":"2024-12-12T11:36:03","slug":"artiklar","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/riddezkonsultation.se\/?page_id=250","title":{"rendered":"ARTIKLAR"},"content":{"rendered":"

EN BRA TALARE TROLLBINDER MED ORD INTE MED GESTER<\/h3>

Med anledning av artikeln om \u201dkontaktkonstn\u00e4ren\u201d Richard Greene (tidningen Chef och SVD 20170115 ) som ocks\u00e5 har epitetet \u201den av v\u00e4rldens fr\u00e4msta talar-coacher vill jag g\u00f6ra n\u00e5gra inv\u00e4ndningar. Jag inv\u00e4nder mot n\u00e5got som de flesta retorikexperter tjatar om; vikten av att ha r\u00e4tt kroppsspr\u00e5k. F\u00f6r Greene \u00e4r kroppsspr\u00e5ket n\u00e4stan exakt \u00e5tta g\u00e5nger av st\u00f6rre betydelse \u00e4n orden i ett bra tal.<\/p>\n

Men vad \u00e4r egentligen ett r\u00e4tt kroppsspr\u00e5k och vad \u00e4r ett fel kroppsspr\u00e5k i dessa sammanhang?<\/p>\n

L\u00e4s vidare<\/a><\/p>\n<\/div><\/div><\/div>

3 TANKAR OM TALARE OCH PUBLIK<\/h3>

\"Den som tar emot talet- bekr\u00e4ftar talet. Talet \u00e4r vad det g\u00f6r med mottagaren. Det \u00e4r allt\"<\/p>\n

N\u00e4r jag i mina kurser har f\u00f6rm\u00e5nen att lyssna till olika m\u00e4nniskors ber\u00e4ttelser s\u00e5 \u00e4r det 3 saker som \u00e4r genomg\u00e5ende.<\/p>\n

1. Det starka avtrycket fr\u00e5n levande tal.<\/strong><\/p>\n

Det blir mer och mer uppenbart f\u00f6r mig hur stor betydelse det levande m\u00f6tet har f\u00f6r denna k\u00e4nslom\u00e4ssiga p\u00e5verkan. I st\u00e4llet f\u00f6r ber\u00e4ttelser vi l\u00e4ser fr\u00e5n en bok, en sk\u00e4rm eller bilder vi ser p\u00e5 film. Det d\u00e4r levande oredigerade m\u00f6tet som finns i en s\u00e5rbar\u00a0glipa bortom v\u00e5r kontroll.<\/p>\n

M\u00e5nga som kommer till mina kurser och f\u00f6rv\u00e4ntar sig en teoretisk och praktisk kurs i retorik blir f\u00f6rv\u00e5nade \u00f6ver det starka emotionella avtrycket. Fr\u00e4mst p\u00e5 grund av hur deltagarnas ber\u00e4ttelser p\u00e5verkar oss n\u00e4r vi l\u00e4gger till eller drar ifr\u00e5n. De blir ocks\u00e5 omedvetet indragna i skapandet av andras ber\u00e4ttelser.\u00a0<\/p>\n

M\u00e5nga underskattar den f\u00f6rm\u00e5ga de har att p\u00e5verka och ber\u00f6ra andra m\u00e4nniskor fr\u00e5n en \u201dscen\u201d. Om det inte \u00e4r s\u00e5 att de tvekar inf\u00f6r de konsekvenser det skulle medf\u00f6ra. Jag menar att vi kanske inte bara\u00a0\u00e4r r\u00e4dda f\u00f6r att tala inf\u00f6r andra p\u00e5 grund av v\u00e5r r\u00e4dsla att uteslutas fr\u00e5n samh\u00f6righeten och skammen det skulle medf\u00f6ra, utan f\u00f6r att v\u00e5r fulla kapacitet kan vara obekv\u00e4m f\u00f6r lyssnarna.<\/p>\n

Med det levande m\u00f6tet brukar talaren beskrivas med flera ord. Autentisk, n\u00e4rvarande, energifylld och h\u00e4ngiven. Men ocks\u00e5; Det som vi har l\u00e4rt oss att se som svaghet blir pl\u00f6tsligt styrka, och vi ser en talare som k\u00e4nner tillit till sin egen styrka och makt.\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/span><\/span><\/p>\n<\/div><\/div><\/div>

2. Ambitionen att vara personlig och r\u00e4dslan f\u00f6r att bli privat.<\/strong><\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

N\u00e4r m\u00e4nniskor delar med sig av personliga ber\u00e4ttelser som inneh\u00e5ller n\u00e5got som haft v\u00e4ldigt stor betydelse i sina liv, s\u00e5 \u00e4r jag med om n\u00e5gonting v\u00e4ldigt vackert. Det blir \u201dp\u00e5 riktigt\u201d\u00a0och sj\u00e4lva motsatsen till \u201dfakes\u201d. Det blir pl\u00f6tsligt angel\u00e4get f\u00f6r oss alla.\u00a0Den kinesiske konstn\u00e4ren Ai Weiwei, en av den samtida konsten portalfigurer s\u00e4ger; \u201dDet\u00a0\u00e4r\u00a0kommunikationens vackraste inneb\u00f6rd \u2013\u00a0att n\u00e5gon, n\u00e5gonstans, k\u00e4nner igen sig\u201d. Jag citerar ocks\u00e5 g\u00e4rna\u00a0f\u00f6rfattarinnan och nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj;<\/p>\n

\u00a0\u201dFolk\u00a0\u00e4r med om s\u00e5 mycket\u00a0som litteraturen inte har en aning om. M\u00e4nniskan \u00e4r mycket mer sp\u00e4nnande, mycket mer skr\u00e4mmande och mycket vackrare\u201d.<\/p>\n

Ibland m\u00f6ter jag gamla kursdeltagare som fr\u00e5gar om jag minns just deras ber\u00e4ttelse. Det g\u00f6r jag. Jag minns dem alla. D\u00e4remot minns jag s\u00e4llan vem ber\u00e4ttaren var. Det \u00e4r presentationerna vi fokuserar p\u00e5.<\/p>\n

Vad\u00a0\u00e4r d\u00e5 privat? Ja, kanske n\u00e5gon som l\u00e4gger all\u00a0energi p\u00e5 att f\u00f6rh\u00e5lla sig \u00e5terh\u00e5llsamt mot sin publik, snarare\u00a0\u00e4n att dela med sig- av sig sj\u00e4lv. N\u00e5gon, som st\u00e4ller sig fr\u00e5gan, vad s\u00e4ger detta om mig? Snarare \u00e4n;\u00a0Vad g\u00f6r detta med min publik?\u00a0N\u00e5gon som identifierar sig med sitt tal, i st\u00e4llet f\u00f6r att vara engagerad i det.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Nyligen l\u00e4ste jag boken \u201dGiacometti m\u00e5lar portr\u00e4tt\u201d\u00a0av James Lord som satt som modell i arton dagar f\u00f6r konstn\u00e4ren Alberto Giacometti, en av f\u00f6rra seklets fr\u00e4msta konstn\u00e4rer. Varje dag antecknade han vad som h\u00e4nde och vad de talade om medan Giacometti skissade, m\u00e5lade, b\u00f6rjade om, uttryckte h\u00f6gljudd frustration, svordomar och ilska\u00a0\u00f6ver portr\u00e4ttet som han inte fick till som han \u00f6nskade. Han reviderade allt han l\u00e4rt sig f\u00f6r att se p\u00e5 nytt med nya\u00a0\u00f6gon.<\/p>\n

Men, han var aldrig arg p\u00e5 sig sj\u00e4lv. Det var verkets ofullkomlighet han f\u00f6rbannade. Enligt modellen var Giacomettis frustration ett spontant uttryck f\u00f6r hans os\u00e4kerhetsk\u00e4nslor inf\u00f6r verkets grundl\u00e4ggande kvalit\u00e9. Det l\u00e5g ingen personlig\u00a0prestige d\u00e4ri. Han skulle med gl\u00e4dje sk\u00e4nka bort jobbet till n\u00e5gon annan. Problemet var bara att det inte fanns n\u00e5gon annan skicklig nog att kunna skapa det som han ville ha det.<\/p>\n

Hur stor skulle den senaste tidens fr\u00e5ga om sexuella trakasserier vara om inte kvinnor delat med sig av personliga ber\u00e4ttelser, \u00e4ven om de saknat ansikten och namn?<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/span><\/span><\/p>\n<\/div><\/div><\/div>

3. Betydelsen av struktur.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

Varje musikstycke, novell, pj\u00e4s eller\u00a0film som vi tar till oss av\u00a0\u00e4r en\u00a0sammans\u00e4ttning\u00a0av olika delar som p\u00e5verkar varandra. Det g\u00e4ller \u00e4ven ett minnesv\u00e4rt tal. Skillnaden mellan att lyssna p\u00e5 en talare som \u00e4r omsorgsfull med att strukturellt bygga upp sitt \u201dmanus\u201d och den talare som inte \u00e4r det (eller har den kunskapen),\u00a0\u00e4r som att r\u00f6ra sig fram\u00e5t eller st\u00e5 stilla. I\u00a0det f\u00f6rra\u00a0g\u00e5r vi ut\u00a0fr\u00e5n f\u00f6rel\u00e4sningen annorlunda \u00e4n\u00a0n\u00e4r vi gick in till den. I det\u00a0senare har ingenting f\u00f6r\u00e4ndrats.\u00a0Dramaturgin\u00a0\u00e4r lika\u00a0anv\u00e4ndbar p\u00e5\u00a0ett kontor, ett klassrum, en konferenslokal eller ett sammantr\u00e4desrum som p\u00e5 ett produktionsbolag som producerar h\u00f6g-klassiska TV-serier.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/span><\/span><\/p>\n<\/div><\/div><\/div>

KONFLIKTEN OCH MOTST\u00c5NDET. DIN ST\u00d6RSTA TILLG\u00c5NG SOM TALARE. (9 januari 2018.)<\/h3>

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

I varje intressant ber\u00e4ttelse finns det en huvudroll, en protagonist vi f\u00f6ljer, sympatiserar med och som st\u00e5r inf\u00f6r de sv\u00e5ra valen och konsekvenserna av dessa. Det ocks\u00e5 finns antagonistisk kraft som st\u00e5r f\u00f6r motst\u00e5ndet. Dessa kraftf\u00e4lt skapar en konflikt som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att skapa och uppr\u00e4tth\u00e5lla intresse hos en publik. Gr\u00e4v fram dessa kraftf\u00e4lt i din ber\u00e4ttelse och presentation, de finns alltid d\u00e4r. F\u00f6rst\u00e4rk dem och uppr\u00e4tth\u00e5ll konflikten \u00e4nda till slutet av ditt tal s\u00e5 har du lyssnarna med dig.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0Samtidigt p\u00e5g\u00e5r det ett helt annat drama\u2026<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

Du som f\u00f6redragsh\u00e5llare \u00e4r involverad i ett inre drama. Ett drama d\u00e4r du \u00e4r huvudrollen, protagonisten. Den antagonistiska kraften skulle h\u00e4r kunna vara din inre motst\u00e5ndare, som manifesteras i nervositet, eller en k\u00e4nsla av ofullkomlighet och os\u00e4kerhet. Den antagonistiska kraften skulle \u00e4ven kunna vara yttre omst\u00e4ndigheter, en lokal med d\u00e5lig akustik, teknik som kr\u00e5nglar, \u00e5h\u00f6rare som kommer och g\u00e5r, n\u00e5gon som g\u00e4spar eller sitter nedsjunken i sin laptop. Den antagonistiska kraften skulle \u00e4ven kunna utg\u00f6ra tvivelaktiga id\u00e9er om dig sj\u00e4lv: (inte tillr\u00e4ckligt rolig, smart, sp\u00e4nnande och karismatisk.) Den st\u00f6rsta antagonisten brukar faktiskt vara v\u00e5r r\u00e4dsla att inte r\u00e4cka till f\u00f6r att uppfylla v\u00e5ra ideal. Kanske antagonisten utg\u00f6rs av bristande f\u00f6rberedelsetid. Allt detta skapar ett drama d\u00e4r du \u00e4r hj\u00e4lten. Ett drama d\u00e4r du\u00a0trots alla hinder\u00a0<\/em>g\u00e5r upp p\u00e5 scenen och framf\u00f6r det du vill ha sagt.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

Precis som en tr\u00f6tt och dammig budb\u00e4rare i ett gammalt grekiskt drama som efter en l\u00e5ng och m\u00f6dosam f\u00e4rd ska l\u00e4mna \u00f6ver ett viktigt budskap till en kung eller ett folk, \u00e4r du protagonist och hj\u00e4lte n\u00e4r du ska h\u00e5lla din f\u00f6rel\u00e4sning i tid. \u00c4ven om omst\u00e4ndigheterna inte \u00e4r p\u00e5 din sida.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/span><\/span><\/p>\n<\/div><\/div><\/div>

N\u00c5GRA ORD OM POWERPOINT PRESENTATIONER (2 april 2018.)<\/h3>

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

L\u00c5T ORDEN OCH BILDERNA KOMPLETTERA VARANDRA<\/strong><\/p>\n

Replikerna i ett bildmanus b\u00f6r aldrig ber\u00e4tta vad som redan framg\u00e5r av filmens bildspr\u00e5k. Snarare ska orden komplettera det visuella. Detta \u00e4r n\u00e5got som varje talare b\u00f6r t\u00e4nka p\u00e5 under sina Powerpoint - presentationer ist\u00e4llet f\u00f6r att, som s\u00e5 ofta \u00e4r fallet, bara l\u00e4sa upp det som publiken redan har f\u00f6rst\u00e5tt av bilderna.<\/p>\n

En bild p\u00e5 en mycket tr\u00f6tt person b\u00f6r s\u00e5ledes inte s\u00e4ga:<\/p>\n

Jag \u00e4r tr\u00f6tt<\/em><\/p>\n

utan hellre till exempel:<\/p>\n

Nu blir det kaffe.<\/em><\/p>\n

Den numera folkk\u00e4re akvarellkonstn\u00e4ren Lars Lerin, som \u00e4ven ger ut b\u00f6cker med b\u00e5de bildtexter om- och bilder p\u00e5 sin konst, s\u00e4ger att han m\u00e5lar det han inte kan s\u00e4ga och s\u00e4ger det han inte kan m\u00e5la.<\/p>\n

Matnyttiga ord f\u00f6r varje f\u00f6rel\u00e4sare som ska designa sin presentation med olika slides.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/span><\/span><\/p>\n<\/div><\/div><\/div>

5 ANLEDNINGAR VARF\u00d6R DU BEH\u00d6VER EN BER\u00c4TTELSE I DIN PRESENTATION ELLER TAL (16 augusti 2018) <\/h3>

\u00a0<\/strong><\/p>\n

1.<\/p>\n

Eftersom de \u00e4r en l\u00e4nk till verkligheten<\/p>\n

och en bra ber\u00e4ttelse \u00e4r en metafor f\u00f6r livet.<\/p>\n

Publiken k\u00e4nner; Precis s\u00e5h\u00e4r \u00e4r livet!<\/p>\n

2.<\/p>\n

Eftersom ber\u00e4ttelser, till skillnad fr\u00e5n livet, inte separerar k\u00e4nslor fr\u00e5n betydelser utan f\u00f6renar dem och ger publiken en betydelsefull emotionell erfarenhet.<\/p>\n

I livet blir erfarenheter meningsfulla f\u00f6rst efter en tids reflektion. I en ber\u00e4ttelse skapar de betydelse i samma \u00f6gonblick som de h\u00e4nder.<\/p>\n

3.<\/p>\n

Eftersom personliga ber\u00e4ttelser skapar samh\u00f6righet med publiken.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

4.<\/p>\n

Eftersom de n\u00e5r publikens f\u00f6rm\u00e5ga till empati, sympati, reflektion och inneboende k\u00e4nsla f\u00f6r sanning.<\/p>\n

(Utan ber\u00e4ttelsens form riskerar ett tal att bli antingen helt och fullt emotionellt, eller helt och fullt intellektuellt.)<\/p>\n

5.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Eftersom ber\u00e4ttelsens form alltid tvingar publiken att vara n\u00e4rvarande d\u00e5 talaren driver \u00e5sk\u00e5darna fr\u00e5n ett st\u00e4lle till ett annat.<\/p>\n

(Utan ber\u00e4ttelsens form kommer ett tal som \u00e4r tjugo minuter l\u00e5ngt k\u00e4nnas som tv\u00e5 timmar!)<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n<\/div><\/div><\/div>

Sanningen ber\u00f6r ( Varf\u00f6r pratar vi om att ber\u00f6ra?) 21 december 2019 <\/h3>

\u00a0<\/strong><\/p>\n

\n
\n

H\u00e4romkv\u00e4llen s\u00e5g jag ett avsnitt i TV serien \u201dThe Crown\u201d som ber\u00f6rde mig starkt. K\u00e4nslan satt kvar en l\u00e5ng stund efter\u00e5t och jag fick en emotionell p\u00e5minnelse om vad jag v\u00e4rdes\u00e4tter.<\/p>\n

Idag pratar m\u00e5nga om att det \u00e4r viktigt att ber\u00f6ra. Oavsett om det g\u00e4ller kunder, \u00e5h\u00f6rare eller publik. Sj\u00e4lv ger jag kurser i \u201dPresentationer som ber\u00f6r\u201d. Jag har ocks\u00e5 genom mina konstn\u00e4rliga yrken sk\u00e5despelare, l\u00e4rare i scenisk gestaltning och manusf\u00f6rfattare arbetat i upplevelse-branschen i mer \u00e4n trettio \u00e5r.<\/p>\n

Varf\u00f6r \u00e4r det viktigt att n\u00e5 sin publik k\u00e4nslom\u00e4ssigt? R\u00e4cker det inte med att f\u00e5 dem att t\u00e4nka?<\/p>\n

N\u00e4r vi ser en film, eller lyssnar p\u00e5 en ber\u00e4ttelse och k\u00e4nner n\u00e5got v\u00e4ldigt starkt s\u00e5 vet vi vad vi v\u00e4rdes\u00e4tter. V\u00e5ra v\u00e4rderingar \u00e4r relationella, de st\u00e5r alltid i relation till n\u00e5got annat. Det \u00e4r s\u00e5 vi l\u00e4r k\u00e4nna vilka v\u00e4rderingar vi har. F\u00f6rst n\u00e4r v\u00e5ra v\u00e4rderingar st\u00e5r i konflikt med varandra vet vi vilka som verkligen ligger oss n\u00e4rmast om hj\u00e4rtat. Men ber\u00e4ttelser som ber\u00f6r oss starkt ger oss en m\u00f6jlighet att f\u00e5 kontakt med vad som \u00e4r \u00f6verordnat och underordnat i v\u00e5ra liv.<\/p>\n

Manusf\u00f6rfattare b\u00f6r veta vad som \u00e4r mainplot och subplot och b\u00f6r ha en \u201dgod smak\u201d n\u00e4r den v\u00e4ljer mellan olika alternativ i sin ber\u00e4ttelse. Konstelever f\u00e5r l\u00e4ra sig, genom v\u00e4rdestudier vad som \u00e4r underordnat och \u00f6verordnat i nyanserna mellan svart och vitt f\u00f6r att skapa tredimensionella bilder.\u00a0En professionell sk\u00e5despelare ber\u00f6mmer\u00a0inte alltid\u00a0en kollega med \u201dVad bra du var\u201d utan ibland med orden\u201d Vilka bra val du gjorde\u201d. Utan medvetenheten om vad den \u00f6vergripande viljan och handlingen \u00e4r, skulle inte dessa uts\u00f6kta val kunna g\u00f6ras.<\/p>\n

Den v\u00e4rldsber\u00f6mde regiss\u00f6ren Peter Brook hyllar sin f\u00f6rm\u00e5ga att bli uttr\u00e5kad n\u00e4r han bevittnar n\u00e5gon repetition inf\u00f6r en premi\u00e4r eftersom den talar om att n\u00e5got \u00e4r fundamentalt fel.<\/p>\n

Har vi blivit k\u00e4nslom\u00e4ssigt ber\u00f6rda p\u00e5minns vi om vad som \u00e4r viktigt\u00a0och vad som \u00e4r\u00a0mindre viktigt. Med djupt engagemang och konstn\u00e4rlig erfarenhet f\u00e5r konstn\u00e4ren f\u00f6rm\u00e5gan att g\u00f6ra smakfulla val. I konstens v\u00e4rld \u00f6vers\u00e4tter\u00a0man ibland\u00a0detta till \u201datt hitta sanningen\u201d i scenen eller verket.<\/p>\n

Detta g\u00e4ller \u00e4ven f\u00f6r sammanhang i f\u00f6retag eller organisationer. Sanningen ber\u00f6r.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

\"\"<\/a><\/div>\n<\/div><\/div><\/div><\/div>

Tips p\u00e5 13 bra bra tal p\u00e5 n\u00e4tet (bl.a. TED talks)<\/h3>

https:\/\/www.nobelprize.org\/prizes\/literature\/2024\/han\/225028-nobel-lecture-swedish\/<\/p>\n

https:\/\/www.nobelprize.org\/uploads\/2024\/12\/han-lecture-swedish.pdf<\/p>\n

The conversation project\u00a0 \u00a0Ellen Goodman\u00a0 \u00a0 https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=xbWcLYOniWU<\/p>\n

Dilip Ratha : The Hidden Forces in Global Economics: Sending money Home<\/p>\n

Chimamanda Ngozi Adichie: Faran med bara en enda ber\u00e4ttelse<\/p>\n

Brene Brown: Styrkan i s\u00e5rbarhet<\/p>\n

Bryan Stevenson : Vi beh\u00f6ver tala om or\u00e4ttvisa<\/p>\n

Amanda Palmer: The art of asking<\/p>\n

Leslie Morgan Steiner : Why domestic victims don\u00b4t leave<\/p>\n

Vaclav Havels ny\u00e5rstal till nationen Januari 1990\u00a0 (endast i text)\u00a0http:\/\/old.hrad.cz\/president\/Havel\/speeches\/1990\/0101_uk.html<\/p>\n

Ken Robinson: Skolor d\u00f6dar kreativiteten<\/p>\n

Susan Cain: Styrkan hos de introverta<\/p>\n

Michelle Obama Speech in Manchester\u00a0 \u00a0https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=SJ45VLgbe_E<\/p>\n

Elie Wiesel\u00a0 \"The perils of indifference\"<\/p>\n

https:\/\/www.americanrhetoric.com\/speeches\/ewieselperilsofindifference.html<\/p>\n

Om ni har en och en halvtimme, ge detta program en chans: Ett v\u00e4ldigt fint program om konstformen talskrivande; n\u00e4r teater-konst - skrivande och politik m\u00f6ts;<\/p>\n